En dag efter att mina skådarkompisar åkt hem fick jag lånat en kamera. En likadan som jag blivit bestulen på, dvs en Canon EOS 7d Mk II och ett 100-400-mm-objektiv. Inte ett IS II USM, utan den äldre modellen. Vi åkte tillbaka till Doña Dora på vägen mot Anchcayá och jag fotograferade som en galning. Där var inte lika bra aktivitet som tre veckor tidigare, Crimson-rumped Tocanet hade t.ex. lämnat boträdet, det dök inte upp några flockar och det var väldigt dimmigt de första timmarna. Jag fick dock tagit en del bilder och det kändes kul att fotografera igen.
På kvällen, vid lodgen, sattes det upp rena ataljén för kolibrier, dvs en jämnt färgad bakgrund, blommor med sockervatten och 4-5 externa blixtar. Amerikanerna som jag hängde med skulle använda sig av multiflashteknik. Som bekant är det svårt att frysa vingarna på kolibrier med vanliga tider. Jag fick prövat på denna, för mig innovativa teknik, och visst blev det en del bra bilder.
Arterna här är Steely-vented Humminbird och White-necked Jacobin, men jag har några till. Dessa blev nog ändå bland de bästa. Som jag förstod det är detta något som ofta erbjuds fågelfotografer vid kolibrifeeders numera. Onekligen kul och fåglarna verkade inte ta någon skada.
Klicka på bilderna för att få dem förstorade.
Häftiga bilder. Enda nackdelen är att fåglarna blev så skarpa, så de nästan känns som att de är monterade vid blomman av en taxidermist. Coolt med bina som är med på första bilden.
SvaraRaderaJa, det ser lite konstgjort ut. Jag får lägga ut lite vanligt fotograferade kolibrier så småningom.
SvaraRadera