torsdag 22 september 2022

Grus grus

En härlig eftermiddag på favoritmyren i tisdags. Dramatiska moln. Lite vind. Inte mycket fågel, men två tranplogar mot söder, 32, respektive 135 ex. De större mängderna med tranor brukar inte lämna landet förrän i oktober, men nu har flera andra skådare haft en del flockar i september. 

Det gäller att pricka in en fin dag. Jag glömmer inte när jag räknade 3500 ex en dag på hästgården för minst 10 år sedan. Det var mäktigt.

Det är fortfarande väldigt torrt på myren. Jag gick med mina låga kängor var som helst. Korp och spillkråka hördes. Små flockar med bo/bergfink, grönsiska, ängspiplärka, mindre korsnäbb. Några enstaka ringduvor. Älglössen var ganska beskedliga i vinden.

tisdag 20 september 2022

Dagens raritet XIV

Jack Holmes - The Abobe Ground Sound of Jake Holmes, Tower ST 5079, US, 1967. Avbildad i Pokoras 8001 Record Collector Dreams med 1 rating disc. 

En singer song writer-platta från New York's Greenwich Village folk scene med en hel del kvaliteter. Mest känd är skivan för att hysa originalet av Dazed and Confused. Jack Holmes är inte krediterad som låtskrivare på Zeppelins första skiva, men om jag minns rätt fick han så småningom upprättelse.

Jag hittade detta på nätet: The Yardbirds' Jim McCarty remembers: "We played with Jake in New York and I was struck by the atmosphere of 'Dazed and Confused.' I went down to Greenwich Village and bought his album and we decided to do a version. We worked it out together with Jimmy contributing the guitar riffs in the middle. Don't you think he's the riff-master?". The Yardbirds' Jimmy Page buys the album that same day and the song would soon appear on the Yardbirds' setlist.

Dazed and Confused 

söndag 18 september 2022

Capreolus capreolus

Vår lilla skogsutflykt blev trevlig och mamma tyckte det var kul att komma dit. Hon har nog inte varit där på minst två år. Det var torrt på myren, det behövs betydligt mer regn för att den ska återfå sin normala väta. Jag kunde gå torrskodd på myren utan att vara rädd för att plurra och kunde till och med smyga mig ganska nära ett rådjur. Såg ytterligare två individer på andra sidan myren.

Fågellivet var skralt. Några ängspiplärkor, laduvalor, bo- och bergfinkar. Någon korp hördes. Inget sträck. Jag passade på att plocka lite lingon och Karl Johan-svamp. Vi åt smörgåsar med ägg och räkor (jag tappade min på marken och fick äta den med jord och tallbarr... Kaffe och kaka förstås.

Sedan blev det en liten egen tur ut med kameran. Jag har nu programmerat om den så att jag bara använder autofokus på de bakre knapparna - en för spotautofokus mode och en för animal detection auto focus mode. Avtryckaren mäter nu bara ljus. Jag lyckades väl inte riktigt att få det som jag önskade, men jag lärde mig lite nya grejor idag. Försökte träna på ladusvalor och det är ju inte det lättaste. Ingen bild blev helt skarp...

Anser anser

Intensiv vecka. Jag passade på att fågelskåda lite efter lektionerna i onsdags och mellan lektionerna på torsdagen. Det går fort att köra ut till Yttre Kattvik. Ingen sensationellt. Det hade setts stormfågel, islom och stolabb, jag fick nöja mig med havssula, grålira, några sjöorrar och sandlöpare.

Begravning i fredags. B ska ligga bredvid pappa. Det var en sorglig med fin stund. Det har varit många farväl de senaste åren.

I fredags var jag inom vinylkällaren i Förslöv. Mycket prat om skivspelare och då särskilt Linn och så plockade jag på mig en liten hög skivor, mestadels Bob Dylan och titlar som är bland de lägst rankade i hans gedigna katalog. At Budokan, Self Portrait och Oh Mercy. Det blev även Banana Moon med Daevid Allen, Stones Beggars Banquet och Ragnaröks Fjärilar i magen. Jag har förstås inte orkat lyssna på någon av dem. Det är roligare att köpa skivor än att lyssna på dem som M uttryckte sig. Den totala misären har infunnit sig.

I går körde jag ut till Skälderviken. För mycket vatten. Försökte hitta en stripgås bland tusentals grå- och vitkindade gäss. Det blev en havsörn och en ägretthäger. Hade ägretthäger här om dagens också i Västersjön.

Rögle vann premiären mot Brynäs efter förlängning. 

Nu ska mamma och jag köra upp till vår skog för att inspektera och för att fika.

tisdag 13 september 2022

Rallus aquaticus

Det får bli en vattenrallsbild till. De ser för roliga ut med sina stora fötter. Överhuvudtaget är det en väldigt speciell art. Plötsligt en natt på våren kommer de i stora mängder och dimper ner i var och varannan vassjö eller träsk. Sedan hör man deras fula läten mest hela våren och sommaren och när häckningen är fullbordad försvinner de åter en natt i september-oktober. Det händer att man inte lyckas se en enda individ under hela säsongen. Lättast brukar vara just vid Sandön vid den här tiden på året.

Dagens raritet XIII

Quicksilver Messenger Service - s/t Capitol ST 2904, UK, 1968. Avbildad i Pokoras 8001 Record Collector Dreams med 2 rating discs. Jag hade en edselpressning redan tidigt 80-tal. Köpte sedan ett UK-original av storsamlaren av San Fransisco-psykedelia för ca 20 år sedan. Han hade haft 600 skivor från scenen. När jag köpte spillrorna av den en gång voluminösa samlingen fanns det bara några enstaka av favoriterna kvar. Denna hade han hade haft särskilt svårt att skilja sig ifrån. Motiveringen var att den lät mycket bättre än US-utgåvan. Det kan säkert vara så, men UK-utgivningen saknar uppvik (men har laminerad framsida och flip-back), och ett fint US-original borde förstås också finnas i mina hyllor. De är dock svåra att hitta utan heavy ring-wear. 

Hursomhelst, vilken skiva detta är! En av de bästa! En öde ö-platta helt enkelt. På riktigt! En gång i tiden spelades bara Pride of Man och Gold and Silver, men idag älskar jag hela skivan. Psykedelia när den är som bäst. John Cipollina och Gary Duncan skapar inte sällan magi med sina odistorderade  tremelogitarrer. Om jag ska säga något negativt, så är det att speltiden är väldigt kort. Kring 32 minuter.

Gold and Silver

söndag 11 september 2022

Circus macrourus

Pizzakväll hos M och A igår. Alla fick göra sina egna pizzor. En liten musikquiz förlorades. Trevlig kväll, men jag blev snabbt trött. Sov över och åkte därifrån direkt till Ängelholm idag. Var först inom Electric Mud. M hade loppis på andra sidan vägen och där plockade jag på mig 15 skivor för en hundring. Mest jazz. Sedan blev det en dyrgrip i affären också. 

Därefter blev det Sandön för att öva lite med nya kameran. Både på fåglar och trollsländor. Det fanns gott om vadare att titta på och i vasskanten på ön gick tre vattenrallar. När jag satt där på bryggan och fotograferade rallarna kom det en ung kärrhök flygande. Jag fick en del oskarpa bilder på långt håll och de pekade på stäpphök. En art jag aldrig sett. Värsta skamkrysset. Först hemma i datorn vågade jag spika den som en juv stäpphök och kunde avfärda juv ängshök.

Därefter körde jag ut på Bjärehalvön och Hovs Hallar. Gick en runda där, men det blev inget mer fotograferat för batteriet tog slut. Aningen snopet. Fast det var en skön och aningen ansträngande promenad. Var inom jobbet och sedan blev det lunch i Båstad. Röstade kvart i åtta. Ingen kö.

Nu blir det valvaka. 

söndag 4 september 2022

Dagens raritet XII

Samuel Prody - s/t, Global 6306906, Tyskland, 1971. Avbildad i Pokoras 1001 Record Collector Dreams. I den nya, reviderade boken, har den fått 4 rating discs, i den gamla hade den 3.

Brittiskt band vars enda platta enbart gavs ut i Tyskland. Enligt Discogs och Pokora är utgivningsåret 1971. Richard Morton Jack skriver i Galactic Ramble att den släpptes flera år efter inspelningen, nämligen 1974. Hursomhelst, Samuel Prody är i mina öron en suverän bluesig och psykedelisk hårdrocksplatta. Skivan har en oemotståndlig underground-feeling och de låter inte riktigt som några andra. Sångaren tar i för kung och fosterland, gitarristerna spelar mestadels sina solon utan distortion, och trummisen är helt vild. A-sidan är klockren - särskilt gillar jag öppningsspåret Who Will Buy och Time Is All Mine - på b-sidan tappar de lite av sin energi och avslutande Hallucination (8:42) är något tröttsam. 

Omslagsbilden är underbar. IR-foton går alltid hem hos mig. Några mindre områden med laminatsläpp längs ryggen på omslaget, men det kan jag leva med. Skivan som ny. Jag kan inte låta bli att tänka att Norrsken inspirerades av Samuel Prody både vad gäller musik och omslag även om de tillägnar sin singel Armageddon/Little Lady till Buffalo. Jag har även en counterfeit på Full Moon Records från 2003 och som gavs ut i 300 exemplar.

Who Will Buy

Time Is All Mine