Charadrius morinellus

Startade från stugan 5.15 och var uppe vid rengärdet i Biergenis 5.45. Kände mig lite starkare än vanligt och var faktiskt på toppen Årjeli Lisvuotjåhkka vid 8-tiden och då hade jag ändå stannat och fotograferat ljungpipare och lappsparv några gånger. Hörde ingen berglärka där jag hade dem för två år sedan och fortsatte mot den östra branten där det brukar finnas fjällpipare. Här hördes sång som först gjorde mig aningen konfunderad, men ganska snart insåg att det var snösparv. Det är en sång som inte riktigt sitter. Samtidigt som jag skådade och fotograferade snösparvarna kom G och S bakom hörnan. Nästan på samma plats som vi möttes på för två år sedan. Han på väg tillbaka (morgontidig inventerare) jag på väg upp. Han hade haft berglärka både norr om Nuorrta Lisvuotjåhkka och på själva berget. Det lät ju lovande. Dock hade han inte sett någon fjällpipare.

Jag tillbringade flera timmar på Nuorrta Lisvuotjåhkka. Jag hittade en renskalle som jag bar med mig och då och då prövade olika arrangemang. Så småningom tröttnade jag och lämnade den på östra toppen och vandrade därefter först till högsta punkten (1127 m) och sedan ned på slänten mot norr. Här fick jag både sett fjällpipare (det var för väl, för jag läste Min vän fjällpiparen av Bengt Berg förra veckan) och höra några strofer av berglärka. Sedan fick jag för mig att hämta renskallen igen för den slutliga installationen. Jag är galen.

När jag åter var på väg upp på Årjeli Lisvuotjåhkka hörde jag berglärka sjunga 2-3 strofer. Inte heller nu lyckades jag se någon fågel. Jag började bli trött av allt upp och ner på berget och tog den drygt två timmar långa vandringen tillbaka med bara två stopp för vattenpåfyllning. När jag nådde stugan hade jag varit borta drygt 12 timmar. Sällan varit så trött, men det var förstås värt varenda steg. 

Förra gången jag var i Ammarnäs såg jag inte heller berglärkan vid första besöket och gick därför upp en gång till och fick då lyckligtvis se den. Så lär det inte bli denna gång. Idag hade det gått vädermässigt, men givetvis hade jag inte kunnat ge mig på den vandringen nu. Resten av veckan ser mera ostadig ut. Fast det kan ju ändra sig...

I vilket fall som så var det en underbar tur och i ett helt perfekt väder. Det blåste tillräckligt mycket för att man skulle slippa myggen och det blev inte riktigt varmt förrän mot slutet av dagen. 

Nu ska jag hitta på något som är lagom ansträngande.