När jag fick hem Truls Mörck What a time to be alive spelade jag den en gång. Tyckte den var tråkig. Idag har den fått snurra två gånger. Plattan har några riktigt bra låtar. Jag behövde bara vara på rätt humör för att spela den helt enkelt. Titellåten What a Time är nog det bästa spåret. En lugn psykedelisk och suggestiv låt som får mig att drömma iväg. Truls har verkligen en egen stil som lätt går att identifiera i både Graveyard och Den Stora Vilan, men det är såklart i solomaterialet som han är sig själv mest. Den enda uptempolåten, Picking up Numbers, är nog inte riktigt min stil även om den ger vissa Hawkwind-vibbar.
Ship Wreck är lika vacker som What a Time. Väldigt psykedelisk med fin baklängesgitarr och en massa spännande effekter. Slutet på låten, eller kodat, är magiskt med både Pink Floyd-doftande sequencer (Dark side...) och flöjt. B-sidan fortsätter lika lugnt och drömmande. Det är vackert och det är lättlyssnat, men det blir nästan för smörigt. Bäst på sidan är nog avslutande What can I do for you. Skivan släpptes eventuellt redan förra året, men vinylen kom i januari. Fetish, 2022.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar