De senaste årens alltmer besatta skogshönsinventerande fortsätter i oförminskad takt. Det är ren galenskap, för några tjädrar eller orrar finns knappt ens kvar. Det är en inventering av de sista resterna av engång rikliga stammar av dessa båda arter. Det är mitt kall på något sätt.
I år planeras dock både föreläsningar, markägarkontakter, exkursioner, artikelskrivande och förstås en massa timmar i fält. Vi är några stycken som håller på med de här tokigheterna, men jag lär väl göra 50 % av allt fältarbete. Minst. Det är kanske rimligt att sätta igång i mars, men jag börjar som brukligt i januari. Alltid kan man få någon indikation om hur det står till i markerna och jag saknar helt förmåga att behärska mig. Nu med snö öppnas givetvis nya möjligheter.
 |
I går hittade jag spillning från tjäderhöna på 3-4 ställen, varav ett var en snölega där fågeln antingen gjort mycket korta förflyttningar under natten (hasat sig fram någon dm), eller använt samma lilla fläck flera gånger. Legan var som en utdragen korv och med tre distinkta lämningar med 5-10 spillningskorvar plus en annan lega några meter därifrån med lite fler skitar. Ett knappt 20-tal.
Jag skrämde dessutom upp en höna på en annan lokal där jag fann en (sic) spillning. Eller om hon skrämde upp sig själv för hon kom faktiskt flygande emot mig. Av årets första nio rapporter av tjäder i Skåne i Artportalen är alla mina. Jag är galen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar