Mer än tusen ord

Faraj Risberg Rogefeldt kom 2025, men jag köpte den först i år efter tips från G. Spelade den några gånger då, i våras, men först nu återvände jag. Eftersom det är 70-talsdoftande bluesbaserad tung rock på svenska är det lågt hängande frukt att jämföra med November och Abramis Brama. Det låter ändå klart eget och skivan är verkligen värd ett öra. Mer än tusen ord är fantastisk! Sartez Faraj från Siena Root/Three Seasons/Wooden Fields, Olle Risberg från Three Seasons och Marcus Rogefeldt, barnbarn till Pugh. Limited Edition, Green marbled vinyl.

Mer än tusen ord

Det sista vi ser

King of the desert blues

Roskilde 2005 var en ovanligt stark festival för både världsmusik och hårdrock. Bland artisterna fanns: Ali Farka Touré, Toumani Diabaté, Tinariwen (som jag upptäckte där), Black Sabbath, Velvet Revolver, Foo Fighters och Audioslave. Ali Farka Touré spelade både solo och tillsammans med Toumani Diabaté, där den senare konstellationen definitivt var en av festivalens höjdpunkter. Jag såg dessutom bland annat Konono Nº1 (från Kongo Kinshasa) och Dungen. Det är över 20 år sedan, men jag minns fortfarande många spelningar som om det var igår. 

Ali Farka Touré Savane är en helt fantastisk skiva. Jag har ingen aning om varför jag inte köpte den när den kom ut. Jag var ett fan av Ali Farka redan 1994 när Ali Farka Touré and Ry Cooder Talking Timbuktu kom och jag inhandlade även Niafunké när den kom ut 1999, men Savane missade jag och han dog året efter Roskilde 2005, några månader innan skivan släpptes. 20th Anniversary Yellow vinyl edition, 2-LP, 16 page booklet, 2026. 

Beto

Savane

Melankoli

Liksom förra läsåret har jag tisdagsförmiddagen fri. Jag passade denna tisdag på att besöka favoritmyren direkt på morgonen. Fågelutbytet blev klent. En sparvhök, röd glada, några korpar, sex ladusvalor. Trädpiplärka och spillkråka hördes. Ingen blå kärrhök vilken var målarten. Kanske var det lite för tidigt på förmiddagen för att sträcket skulle komma igång.

På vägen dit sågs ytterligare två sparvhökar och en tornfalk.

Vinylskivor

Jag har börjat spela skivor igen. Och jag har njutit av att göra det! Jag har högar av ospelade plattor att ta mig igenom och det känns just nu bra. 

Jag vet inte riktigt varför jag haft detta långa break, men jag har nog saknat lust helt enkelt. Black Keys Peaches har snurrat mer än en gång och har dessutom spelats i bilen. You Want It Darker med Leonard Cohen (enligt T den hårdaste skivan han hört) har fått speltid, liksom den nya boxen med Thin Lizzy (debuten) och Blues Pills Birthday Live.

Förra helgen vaskade jag min inträdes- och campingbiljett till Skånska Mullret för 1100 kr och missade Electric Boys, The Kokomo Kings, Babian, Johnny Devils och Spiders, men jag saknade energi och fötterna var i uselt skick. Trist, men så blev det. Läste istället både De levande med Iida Turpeinen och Vitön av Bea Uusma (för andra gången).

The Black Keys - Where There's Smoke, There's Fire 

Tringa glareola

Så var den ovanligt långa semestern slut. Jag har fått gjort väldigt lite. Mina trasiga fötter tillåter inte några längre utsvävningar i naturen. Åtminstone inga som handlar om mer än några få kilometers promenad. Det är verkligen trist att det inte verkar gå att få ordning på apostlahästarna och det drar ner humöret rejält. Känner mig klart deprimerad på grund av det här smärtsamma tillståndet. Nu är det inte bara hälsporre utan också gikt och liktornar. 

Men något måste man göra ändå så att man inte tar livet av sig. Mest tid har jag lagt ned på torvbrytningsmossen och de nya våtmarkerna där. För första gången verkar vi ha fått en lokal som drar till sig lite vadare. Den senaste veckan har jag sett gluttsnäppa, grönbena, skogssnäppa, drillsnäppa, enkelbeckasin, större strandpipare, mindre strandpipare, ljungpipare och kustpipare där. Flera av dessa arter har vi inte ens sett årligen i kommunen tidigare. Det känns som att det kan dyka upp vad som helst där när det gäller vadare. Ska man våga gissa på någon helt ny art för kommunen redan i år? Åtminstone någon som är ny för mig? Jag har aldrig haft rödbena t.ex. Sedan händer det lite annat där också. Idag födosökte tornfalk, sparvhök, glada och backsvalor t.ex. 

Jag har lyckats läsa en roman till denna sommar, nämligen Tone Schunnessons Ultravåld. I början av sommaren, innan Indonesien, läste jag bestämt Orkansäsong av Fernanda Melchor och möjligen några noveller i Indonesien berättar : tusen gevärskulor, tusen fjärilar. Knappt lyssnat på någon musik, men jag tog mig till det lokala Peps-arrangemanget igår och det var väl lite trevligt även om jag fick avvika tidigare än jag tänkt på grund av de ömmande fötterna. Hur jag ska kunna jobba vet jag inte.

Platycnemis pennipes

Semestern lunkar på utan att jag hittar på något särskilt. Fick ett litet ryck och ägnade en dag åt trollsländor. Det var många år sedan senast. Det blev de gamla lokalerna. De flesta hade sjangserat betänkligt, men jag hittade dock flodflickslända vid ån och det var en art vi aldrig fick tag i under inventeringsåren så det var förstås lite roligt. Sammantaget fick jag noterat drygt 20 arter och det var väl inte så pjåkigt med tanke på hur oerhört rostig jag känner mig. Sakta med säkert kom ändå namnen tillbaka. Kungstrollslända, stenflodtrollslända, starr- och gungflymosaikslända och mindre glanstrollslända. Någon pudrad kärrtrollslända kunde jag däremot inte finna.

Lite fågelskådning har jag också hunnit med. Nya kommunårsarter har svartsnäppa och ljungpipare blivit. Den första helt ny för mig i kommunen och den andra är det första gången som jag ser mer än en individ av, nämligen 3 ex.

1-0

Det blev förstås inte särskilt mycket fotbolls-VM i Indonesien, tiden och vår dygnsrytm omöjliggjorde det. Vi såg några minuter här och var och vi hade lite koll på Internet de kvällar (morgnar) vi hade tillgång till det. Intresset var annars sjukt stort i landet. Trots att Indonesien aldrig varit med i fotbolls-VM (förutom som Nederländska Ostindien 1938), så var engagemanget enormt. Alla mindre byar hade flaggor av sina favoritlag på taken till sina bostäder och majoriteten av befolkningen hade fotbollströjor. Argentinska flaggor dominerade över Spanien, Frankrike, England, Tyskland, Brasilien och kanske några länder till. När Argentina vunnit någon match gick folk man ur huse och det kördes långa mopedkorteger genom byarna och det jublades vilt. Smått galet måste man väl säga... Jag hann hem till finalen i Sverige och som jag faktiskt såg. Spanien vann mycket rättvist. Det var det väl inget direkt att säga om. 

På många sätt har det förstås varit ett skit-VM. Särskilt när Trump lade sig i avstängningen av den amerikanske spelaren som fått rött kort. Så sjukt att han fick igenom att upphäva det. FIFA är genomruttet och korrupt. Nåja, Spanien värdiga mästare till slut. Norge var bra. 

Sverige ganska dåliga trots allt. Kanske skönt att man slapp det mesta. Jag höll förstås på DR Kongo. De gick åtminstone till sextondelsfinal.

Semioptera wallacii

Hemkommen från fyra veckor i Indonesien. T och jag var först på västra Java och Gunung Gede, åkte därefter vidare till Sulawesi där vi var fem skådare i två veckor och avslutade sedan på Norra Moluckerna och Halmahera och Ternate i en vecka på tre personer.

Fågelmässigt gick resan bra och vi fick sett det mesta när det gällde endemerna, men jag var som vanligt i dåligt skick. Särskilt fötterna, ett knä och ryggen var ett elände. Jag är egentligen för gammal och skröplig för sådana här ansträngande äventyr. Dessutom gick min kikare sönder för andra gången och blev helt obrukbar. Som tur var hade jag med en billig reservkikare som åtminstone räddade resan.

Väl hemma åkte jag på värsta matförgiftningen. Den kan till och med ha varit ett snäpp värre än den jag fick i Guatemala 2019. Inte roligt vill jag lova.

Fotona är på Wallace's standardwing Semioptera wallacii och på Gursky's Spectral Tarsier Tarsius spectrumgurskyae. Standardwing från Halmahera och Tarsiern från norra Sulawesi.

Det kommer att ta tid att ta sig igenom de 10 000+ fotona, men jag hoppas portionera ut en del av dem här med jämna mellanrum. Det brukar gå lite sådär med sådana projekt, men vi får väl se... Man klickar som bekant på bilderna för att få dem i större format.

4-2

England - Kroatien. Vilken galen match stundtals. Världens powerfotboll. Det var armar och ben och skallar och skott och täckningar och tjongande hit och dit och skott igen och full kalabalik i målområdet mest hela tiden. Jag höll såklart på Kroatien, men det höll inte hela vägen. Harry Kane gjorde två mål. Luka Modrić gjorde ingen speciellt glad och blev utbytt.

1-1

Portugal - DR. Kongo. Ingen höjdarmatch, men roligt att Kongo fick 1-1. Vi har skämtat på jobbet, L och jag, att om Kongo går till final ska vi se den på plats. Fick ett SMS från L om att han redan tittade på flyg. Skulle det bli Sverige - Kongo i final är vi beredda på att smälla vars 100 k. Cristiano Ronaldo var kass.

3-1

Nu har jag även sett Frankrike-Senegal. I första halvlek var det ganska tamt och segt och jag skulle nog vilja säga att det var fördel Senegal. I andra visade Frankrike och Mbappé var skåpet skulle stå och det slutade 3-1. 

5 - 1

Sveriges största VM-seger sedan 1938. 5-1. 

Två mål av Yasin Ayari, ett av Alexander Isak, ett av Viktor Gyökeres och ett av Mattias Svanberg. Grymt, även om Tunisien var tämligen svaga.

Slutkörd

Efter en mycket slitsam vår på skolan var planen att åka upp till Ammarnäs direkt efter att vi slutade och med en mellanlandning på Otterbergets camping där Hova-skivmässa-folket håller till. Jag jobbade in i det sista till klockan 19 sista dagen och skippade den gemensamma avslutningsmiddagen, men verkligheten kom sedan  i fatt mig. Först sköt jag på avfärden till fredagen (jag var i väg på en anställningsintervju på torsdagen), sedan till lördagen och slutligen gav jag upp det hela i går. Jag är alldeles för utarbetad för de 140+ milen och får stanna hemma. Det är bittert och deppigt, men jag ser inte riktigt hur jag skulle orka med den långa körningen.

Nu blir det fågelskådning på hemmaplan och fotbolls-VM. Jag har sett premiären Mexiko - Sydafrika, halva Sydkorea - Tjeckien, Kanada - Bosnien och Herzegovina, Brasilien - Marocko (i efterhand), Tyskland - Curaçao och Nederländerna - Japan. Bäst hittills var andra halvlek i den sistnämnda matchen. Annars har det varit ganska mediokert spel faktiskt. 

Jag sitter uppe för att se Sverige - Tunisien. Det känns rimligt att jag måste se Sveriges premiärmatch. Klockan fyra är något okristligt, men samtidigt en tid som jag är ganska van vid efter vårens fågelinventeringar...

Annars har det blivit en del fågelskådning i vanlig ordning. Jag sprang på en häckning av mindre hackspett här om dagen. Sådant är förstås utomordentligt roligt. Jag har också varit vid vår fina fisktärnkoloni. Där häckar 9 par fisktärnor och i går kunde jag notera åtminstone 10 pulli. 2 par av mindre strandpipare på samma lokal, men ännu inga ungar sedda. Ovanligt många kärrsångare för mig i år. Det händer att jag missar arten helt i kommunen, men i år har jag gått på hela 4 sjungande hannar. 

Hela våren har jag slitit med skogshönsinventeringen. Resultatet har inte varit särskilt uppmuntrande. Drygt 10 orrtuppar (och en rackelhane) och sammantaget 6 sedda tjädrar (4 hönor och 2 tuppar) samt en predatordödad höna. I övrigt bygger inventeringen på funnen spillning och det har jag hittat på några tiotal platser, både äldre tallbarrsspillning och färskare tuvullsspillning (och några skogshönsbad). Jag har en ganska bra bild av förekomsten av arterna efter 100+ timmar i fält. Sedan följer nattskärrorna med på köpet och de har blivit knappt två dussin.

Nu laddar jag för Sverige - Tunisien om knappt 2,5 timme.