1-0

Det blev förstås inte särskilt mycket fotbolls-VM i Indonesien, tiden och vår dygnsrytm omöjliggjorde det. Vi såg några minuter här och var och vi hade lite koll på Internet de kvällar (morgnar) vi hade tillgång till det. Intresset var annars sjukt stort i landet. Trots att Indonesien aldrig varit med i fotbolls-VM (förutom som Nederländska Ostindien 1938), så var engagemanget enormt. Alla mindre byar hade flaggor av sina favoritlag på taken till sina bostäder och majoriteten av befolkningen hade fotbollströjor. Argentinska flaggor dominerade över Spanien, Frankrike, England, Tyskland, Brasilien och kanske några länder till. När Argentina vunnit någon match gick folk man ur huse och det kördes långa mopedkorteger genom byarna och det jublades vilt. Smått galet måste man väl säga... Jag hann hem till finalen i Sverige och som jag faktiskt såg. Spanien vann mycket rättvist. Det var det väl inget direkt att säga om. 

På många sätt har det förstås varit ett skit-VM. Särskilt när Trump lade sig i avstängningen av den amerikanske spelaren som fått rött kort. Så sjukt att han fick igenom att upphäva det. FIFA är genomruttet och korrupt. Nåja, Spanien värdiga mästare till slut. Norge var bra. 

Sverige ganska dåliga trots allt. Kanske skönt att man slapp det mesta. Jag höll förstås på DR Kongo. De gick åtminstone till sextondelsfinal.

Semioptera wallacii

Hemkommen från fyra veckor i Indonesien. T och jag var först på västra Java och Gunung Gede, åkte därefter vidare till Sulawesi där vi var fem skådare i två veckor och avslutade sedan på Norra Moluckerna och Halmahera och Ternate i en vecka på tre personer.

Fågelmässigt gick resan bra och vi fick sett det mesta när det gällde endemerna, men jag var som vanligt i dåligt skick. Särskilt fötterna, ett knä och ryggen var ett elände. Jag är egentligen för gammal och skröplig för sådana här ansträngande äventyr. Dessutom gick min kikare sönder för andra gången och blev helt obrukbar. Som tur var hade jag med en billig reservkikare som åtminstone räddade resan.

Väl hemma åkte jag på värsta matförgiftningen. Den kan till och med ha varit ett snäpp värre än den jag fick i Guatemala 2019. Inte roligt vill jag lova.

Fotona är på Wallace's standardwing Semioptera wallacii och på Gursky's Spectral Tarsier Tarsius spectrumgurskyae. Standardwing från Halmahera och Tarsiern från norra Sulawesi.

Det kommer att ta tid att ta sig igenom de 10 000+ fotona, men jag hoppas portionera ut en del av dem här med jämna mellanrum. Det brukar gå lite sådär med sådana projekt, men vi får väl se... Man klickar som bekant på bilderna för att få dem i större format.

4-2

England - Kroatien. Vilken galen match stundtals. Världens powerfotboll. Det var armar och ben och skallar och skott och täckningar och tjongande hit och dit och skott igen och full kalabalik i målområdet mest hela tiden. Jag höll såklart på Kroatien, men det höll inte hela vägen. Harry Kane gjorde två mål. Luka Modrić gjorde ingen speciellt glad och blev utbytt.

1-1

Portugal - DR. Kongo. Ingen höjdarmatch, men roligt att Kongo fick 1-1. Vi har skämtat på jobbet, L och jag, att om Kongo går till final ska vi se den på plats. Fick ett SMS från L om att han redan tittade på flyg. Skulle det bli Sverige - Kongo i final är vi beredda på att smälla vars 100 k. Cristiano Ronaldo var kass.

3-1

Nu har jag även sett Frankrike-Senegal. I första halvlek var det ganska tamt och segt och jag skulle nog vilja säga att det var fördel Senegal. I andra visade Frankrike och Mbappé var skåpet skulle stå och det slutade 3-1. 

5 - 1

Sveriges största VM-seger sedan 1938. 5-1. 

Två mål av Yasin Ayari, ett av Alexander Isak, ett av Viktor Gyökeres och ett av Mattias Svanberg. Grymt, även om Tunisien var tämligen svaga.

Slutkörd

Efter en mycket slitsam vår på skolan var planen att åka upp till Ammarnäs direkt efter att vi slutade och med en mellanlandning på Otterbergets camping där Hova-skivmässa-folket håller till. Jag jobbade in i det sista till klockan 19 sista dagen och skippade den gemensamma avslutningsmiddagen, men verkligheten kom sedan  i fatt mig. Först sköt jag på avfärden till fredagen (jag var i väg på en anställningsintervju på torsdagen), sedan till lördagen och slutligen gav jag upp det hela i går. Jag är alldeles för utarbetad för de 140+ milen och får stanna hemma. Det är bittert och deppigt, men jag ser inte riktigt hur jag skulle orka med den långa körningen.

Nu blir det fågelskådning på hemmaplan och fotbolls-VM. Jag har sett premiären Mexiko - Sydafrika, halva Sydkorea - Tjeckien, Kanada - Bosnien och Herzegovina, Brasilien - Marocko (i efterhand), Tyskland - Curaçao och Nederländerna - Japan. Bäst hittills var andra halvlek i den sistnämnda matchen. Annars har det varit ganska mediokert spel faktiskt. 

Jag sitter uppe för att se Sverige - Tunisien. Det känns rimligt att jag måste se Sveriges premiärmatch. Klockan fyra är något okristligt, men samtidigt en tid som jag är ganska van vid efter vårens fågelinventeringar...

Annars har det blivit en del fågelskådning i vanlig ordning. Jag sprang på en häckning av mindre hackspett här om dagen. Sådant är förstås utomordentligt roligt. Jag har också varit vid vår fina fisktärnkoloni. Där häckar 9 par fisktärnor och i går kunde jag notera åtminstone 10 pulli. 2 par av mindre strandpipare på samma lokal, men ännu inga ungar sedda. Ovanligt många kärrsångare för mig i år. Det händer att jag missar arten helt i kommunen, men i år har jag gått på hela 4 sjungande hannar. 

Hela våren har jag slitit med skogshönsinventeringen. Resultatet har inte varit särskilt uppmuntrande. Drygt 10 orrtuppar (och en rackelhane) och sammantaget 6 sedda tjädrar (4 hönor och 2 tuppar) samt en predatordödad höna. I övrigt bygger inventeringen på funnen spillning och det har jag hittat på några tiotal platser, både äldre tallbarrsspillning och färskare tuvullsspillning (och några skogshönsbad). Jag har en ganska bra bild av förekomsten av arterna efter 100+ timmar i fält. Sedan följer nattskärrorna med på köpet och de har blivit knappt två dussin.

Nu laddar jag för Sverige - Tunisien om knappt 2,5 timme.

This Man

Robert Cray i lördags var blott min andra konsert i år (Blues Pills och Dewolff i Berlin den första). Om jag inte glömt något mindre evenemang... Det är nästan 20 år sedan jag var på Mejeriet senast (Neal Casal). En riktigt bra konsertlokal och det var nog inte långt ifrån fullt. Roligt att en sådan artist drar så mycket folk. Bra konsert, riktigt fin stämning och klart minnesvärt. 

Dit borde man åka oftare om det dyker upp något intressant. 

Caprimulgus europaeus

Det har varit en intensiv månad, eller mer, när det gäller fågelskådningen. J kommenterade mitt, och några andras, flitiga rapporterande av fågelobservationer med "Man kanske ska rubricera deras idoghet som ett nästan "narkotiskt" behov av att morgon, som middag, som kväll, som natt... ta för sig av vad naturen gratis erbjuder!". 

Ja, det är verkligen på gränsen till galenskap att arbeta 50 timmar i veckan och fågelskåda 20+ timmar. Jag går inte sällan upp mitt i natten för att ge mig ut på myrarna för att lyssna efter orrar och annat. Våren är den stora sömnlöshetens tid.

Artmässigt har det varit ett trögt år med kommunlistan, särskilt vad det gäller rastande änder, men det har ändå blivit en del njutfulla upplevelser. Främst har det såklart handlat om skogshönsinventering och det som myrarna ger, men jag har även fått in svarttärnor, dvärgmås, göktyta och de senaste dagarna kärr- och härmsångare (inte så lätta i kommunen).  

Ett möte med en nattskärra, som stöttes på en myr förra helgen, var ett av denna vårs bästa. På nästan samma plats fick jag sett en tjädertupp i lördags. Min första för året. Fyra hönor har det blivit dessförinnan. Sorgligt dåligt med skogshöns. 

Angine de Poitrine

När livet blir lite roligare och intressantare:

Angine de Poitrine - Full Performance (Live on KEXP)

Det mest hypade bandet just nu. Sådant ska man ju vara skeptiskt till, men jag föll som en fura. Fri konst när det är som bäst. Konsten att få den mest dissonanta och diskordanta och vrickade musiken intressant. Det finns hela tiden små skruvade toner och sjuka taktbyten och konstigheter som gör en helt mållös. Jag älskar det.

St. James Infirmary II

Sedan finns Bodo Molitor – Hits Internacionales med St. James Infirmary. Det är den ultimata tolkningen.

St. James Infirmary

Hans fraseringar och vilda tempo får också fram tårarna. Farfisa-orgeln gör sitt till. True Magic.

Bodo Molitor skapade även omslaget till Kaleidoscope. Det optimala sydamerikanska skivomslaget och platta.

St. James Infirmary

Min pappa stod vakt vid ett hotell i Elisabethville i Kongo, eller om det var Brazzaville. Där dök Louis Armstrong upp. Pappa släppte in honom. Det var förstås ett hedersamt tillfälle. Han var stor och han var vänlig.

St. James Infirmary 

Jag hade velat var där med min pappa, men var ännu inte född. Jag hade fällt en tår. Ingen jazzlåt är vackrare. Vi hade gråtit ihop Pappa och jag. Nu är det sju år sedan du gick bort. I måndags. Det kommer aldrig att försvinna. Du kommer aldrig att försvinna från mig. Jag är du.

This Man

Det här måste vara en av de bästa protestlåtarna som någonsin gjorts!

När jag inte lyssnar på Robert Crays This Man så är jag på myrarna och kollar läget. Idag kom jag faktiskt ut innan gryningen för en gångs skull. Möttes av flera kattugglor, orre och en rackelhane. Färsk tjäderskit och skogssnäppa är väl också värt att nämna. Däremot inga nya kommunårsarter. Det har gått väldigt trögt med dem senaste veckan. Två myrar hann jag med innan dagens myrexkursion. På den fann vi däremot inga som helst bevis för att tjäder fortfarande existerar. Lite tröstlöst är det. Här fanns en lek med tre tjädertuppar för 15 år sedan. Nu verkar det vara helt tomt.