Det har varit en lång frånvaro från bloggen (och att läsa andra bloggar...), men nu tänker jag ta tag i det. Jag har tillbringat knappt tre veckor i mitt kära Ammarnäs. Det gick bra: jag/vi fick in det mesta faktiskt.
T var med första tio dagarna och då såg vi bland annat fjällabb, smalnäbbad simsnäppa, fjällpipare, båda riparterna, järpe, lavskrika, tretåig hackspett och framför allt nordsångare och berglärka. De första dagarna noterades havsörn, blåhakar och lappsparvar och även ringtrast skämmer såklart inte ut sig. En fjällgås var kvar i deltat trots den tidiga våren. De många änderna förstås. En svarthakedopping i Sorsele. När T åkt hem fick jag även sett myrspov och mosnäppa och till slut även tjäder och stenfalk.
Jag tänker också försöka att få ordning på min kaotiska skivsamling och kanske t.o.m. påbörja att lägga in den på discogs. Detta är något jag återkommit till i ord ofta och det vet såklart mina läsare och de flesta skakar nog på huvudet... Nåväl, jag fasar och fruktar för detta träiga arbete, men min inställning är att om jag bara sätter igång, så skulle det nog kunna bli ett rejält lyft i mitt liv. Det är moroten. Jag har, som sagt, varit på gång i många år, men ändå aldrig kommit till skott.
J lade in 8000+ skivor på 3 månader (förmodligen delvis under arbetstid, vilket är omöjligt för min del), så jag borde kanske klara det på ett halvår om jag är disciplinerad. Vilket jag tyvärr inte är... Vi får se hur det går.
Om jag åtminstone påbörjar discogsprojektet, så kanske det blir roligt. Eller totalt fanatiskt, som sådana idéer tenderar att bli för just mig (jag har väl förmodligen också någon diagnos...) Och rätt som det är så är jag klar! Det hade varit en dröm!
Det är nästan en hel månad till att vi ska bege oss till Tyskland för en dryg veckas festival. Längtar redan till Nick Mason's Saucerful of Secrets-konserten efter allt jag sett och läst på sociala medier.
Echoes live vill man såklart gärna uppleva... Den har alla möjligheter att bli årets händelse och legendarisk! Det var overkligt bra förra gången och då var det den andra konserten på turnén. De hade gjort fyra gig i England, Stockholm blev premiärspelningen och Köpenhamn deras blott andra. Det var magiskt! Det är tämligen självklart att de är betydligt tightare nu som band. Dessutom har det tillkommit några klart viktiga låtar i repertoaren (
Echoes den viktigaste naturligtvis). Mina förväntningar är skyhöga. Spelningen i Köpenhamn kvalar in på min topp-20-lista. Känslan är ett det nu kan bli topp-10.
Jag lämnade Ammarnäs kl. 14.30 i söndags och kom hem till människobyn exakt kl. 07.00 på måndagsmorgonen. 16,5 h i bilen och med endast några mycket korta stopp för tankning och inköp av mer kaffe och energidryck. Vansinne på hög nivå. En långkörning som liknar de jag brukade göra till Slovakien för 20 år sedan. Den stora skillnaden är förstås att jag är 20 år äldre. 142 mil är till och med en något längre sträcka än till Mokrá Lúka (126-140 mil beroende på färdväg).
